I följande text kommer du att kunna läsa vad du behöver veta om personlig assistans – allt från ursprunget och aktuella lagrum till syftet med personlig assistans, vem som kan beviljas och vad som sker när man ansöker om personlig assistans. Via assistansförmedling.se finns information och texter för den som är intresserad.
LSS
Personlig assistans infördes inte förrän den 1:a januari 1994 i Sverige. 1992 kom dock den första LSS-propositionen där till exempel syftet med den personliga assistansen beskrivs. Lagen heter Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och brukar förkortas LSS. LSS är också en rättighetslag till skillnad från andra lagar, och med det menas att LSS är ett komplement till andra lagar och ger inte heller några inskränkningar i de rättigheter som andra lagar ger. Personlig assistans är en av de tio insatserna i LSS som man kan beviljas. De övriga nio är: rådgivning och annat personligt stöd, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdom, bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad samt daglig verksamhet.
Den personliga assistansen beskrivs i lagen som “biträde till personlig assistent” eller ett ekonomiskt stöd till de kostnader som inte täcks av de beviljade assistanstimmarna som regleras i 51 kap. Assistansersättning i Socialförsäkringsbalken. Den personliga assistansen kan beviljas av kommunen eller Försäkringskassan och det är kommunen som står för de första 20 timmarna.
Vem kan beviljas personlig assistans?
För att kunna beviljas personlig assistans, eller andra insatser enligt LSS, behöver du dels vara under 65 år och dels tillhöra någon av de tre personkretsarna: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder som skett utifrån yttre våld eller sjukdom eller personer med andra bestående fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på ett normalt åldrande och som är stora och orsakar betydande svårigheter i vardagen.
Dessa personer är i behov av hjälp kring de fem grundläggande behoven: hjälp kring den personliga hygienen, intag av måltider, av- och påklädning, kommunikation med andra människor samt annan hjälp som kräver att den som hjälper måste ha stor kunskap om funktionsnedsättningen. Syftet med att beviljas den personliga assistansen är att den som har en funktionsnedsättning ska kunna leva som andra människor, ett så självständigt liv som möjligt.
Ansöka om personlig assistans
När du eller någon i din närhet ska ansöka om personlig assistans sker detta via Försäkringskassan och kallas då för assistansersättning. Först sker då en bedömning om du tillhör någon av de tre personkretsarna inom LSS (se ovan), och om du gör det görs en bedömning av dina behov, en så kallad assistansbedömning. För att beviljas assistans från Försäkringskassan behöver du ha behov av hjälp med mer än 20 timmar per vecka med de grundläggande behoven. Det kan vara så att du tillhör en personkrets men att ditt hjälpbehov inte uppgår till mer än 20 timmar och då ansöker du om personlig assistans hos din hemkommun istället. Om Försäkringskassan bedömer att du har behov för 20 timmar eller mer, beviljas du assistansersättning och prövas också därefter för andra personliga behov som till exempel kan vara hushållsarbete eller fritidsaktiviteter.
Försäkringskassan bedömer också hur många assistanstimmar du ska få, och om det krävs dubbel assistans vilket innebär att du har två personliga assistenter samtidigt under vissa timmar per vecka. Försäkringskassan (eller kommunen) kan dock avslå din ansökan, eller inte bevilja dig så många timmar som du anser att du är i behov av, och då är det viktigt att veta att man kan begära en omprövning, och i ett senare skede även överklaga beslutet.